Raindrops keep falling

Idag är en sådan dag då det känns i hela kroppen att sommaren lämnar rum för hösten att tåga in.
Det var länge sedan jag vaknade av att regnet öste ner mot fönstret och det var dessutom mörkt ute.
På alla sätt och vis känns det att hösten och alla "måsten" är på ingång.

För i samma stund som sommaren är slut så börjar någonting annat, något nytt.
För egen del är det skolan som börjar nästa vecka plus att min extra-anställning på en känd snabbmatsrestaurang börjar att gälla.

Jag sitter även och tänker på att vid samma tidpunkt nästa år är jag helt färdigutbildad och förhoppningsvis har jag fått en anställning på en förskola här i kommunen.

Det känns att sommaren nästan är slut och att framtiden, som jag så länge har väntat på, är närmre än någonsin.

Här behövs det vaccineras

Jag vet inte vad ni tror.
Men jag tror, då det uppenbarligen bor några grisar här som svinar ner, att svininfluensan har slagit till hårt.




Försöka duger

Älskling... kolla in det HÄR gamla inlägget.
Tänk efter en stund och försök förstå vad jag menar.

Ledtråd: Ja, tack!

Hjärtesorg

Jag följer och läser några bloggar på en daglig och regelbunden basis.
Jag läser sådana bloggar som intresserar mig och som jag tycker har något som är utöver det vanliga.

Bloggandet kan vara otroligt privat och jag känner mig ibland lite hedrad för att dessa människor som skriver så intressanta bloggar faktiskt väljer att berätta om sitt liva, sina tankar, sin vardag och sina drömmar.

När en utav mina favoritbloggerskor skriver det
HÄR blir jag därför ledsen.



Det kanske låter konstigt, men jag bryr mig på riktigt.

Dagens...

... tillrättavisning:

Jag och Maja var och lunchade på Lilla krogen, en alldelles utomordentligt trevlig lunchrestaurang här i Oskarshamn.
Det var buffé och vi kände som att vi kommit till himmelriket.

Vi tog vår tallrik och började lägga på vad vi ville ha varpå en anställd på restaurangen, det kan till och med ha varit restaurangägaren, kom fram och sa:

- Ni kan faktiskt ta flera gånger!


Vi såg häpet på varandra och lunkade tillrättavisade till vårt bord.



Kanske en annan gång

Med tanke på att flaskan med massageolja står kvar på exakt samma ställe som jag ställde den på igår när jag plockade fram den (läs: det första man ser när man kliver innanför dörren) kanske ni förstår att det inte blev någon massage igår.


Det finns de som har det värre

Jag kom till insikt idag efter att jag sett en dokumentär som heter TV Junkie.
Den handlar om en man som heter Rick Kirkman som är en tv-reporter.
Han har dokumenterat hela sitt liv med en filmkamera och man får följa honom och hans familj.

Rick Kirkman är en framgångsrik man med ett välbetalt jobb, hans syns ofta och mycket i TV och pengarna rullar in.
Han har en fru, en son och ett till barn på ingång. De bor i ett fint hus i ett fint område.
På ytan ser allt perfekt ut, men som med så mycket annat, skenet bedrar.

Bakom låsta dörrar och nerdragna persienner förvandlas Rick från att ge sken av att vara en klok, intelligent och bra människa till att vara en egoistisk knarkare. Allt detta får jag bevittna.

Det är en sorglig livshistoria. Det som gör det hela extra sorgligt är faktumet att Rick har allt, men han väljer att kasta bort det för drogernas skull.

"How can anything that is this good bee so bad?"

frågar sig Rick under ett av sina rus.
Det är också sorgligt. Han är otroligt medveten om att det han gör är fel och att han måste sluta.
Han förutspår hela sin framtid, han vet att det han gör kommer driva hela sin familj och hans liv i fördärvet,
och trots det, väljer han att fortsätta.

Som ni kanske förstår slutar inte den här historien särskilt lyckligt.
Många människor har blivit sårade, lurade och ledsna.
Rick förlorar sitt hus, sina barn, sin fru och sitt jobb. Allt det han värdesätter och älskar är borta.

Det är sorgligt att hela hans liv totalt måste slås i spillror innan Rick helhjärtat förstår att han måste förändra sitt sätt att leva. Att han förstår att han måste ta tag i sitt liv och sluta med alla former av droger och alkohol.

Alla gånger Rick har satt drogerna framför sin fru, alla gånger han har struntat i att gå till jobbet för att antingen återhämta sig från ett rus eller se till så att han blir hög igen, alla gånger han grälat och psykiskt misshandlat sin fru framför ögonen på sina barn, alla gånger drogerna flöt fritt genom hans kropp ledde fram till den punkten i hans liv som han nu befann sig vid. Och för en gångs skull tog han det "rätta" beslutet. Rick gjorde ett val, och han stog fast vid det.

"No more drugs"


Rick är nu föreläsare och han reser runt i Amerika och berättar om sin livshistoria för ungdomar.
Hans förhoppning är att om han kan få någon utav dessa ungdomar att lyssna på honom, så kanske han hjälper någon.
Han kanske hjälper någon att göra valet att säga nej till droger lättare.

Jag kom till insikt och jag vet att det finns de som har det riktigt jobbigt.
Mina pengabekymmer är inte världens undergång.
Jag har ju pengar, även om det inte är så mycket så klarar jag mig.
Jag har en underbar pojkvän som jag älskar och som älskar mig tillbaka.

Jag har hela min framtid framför mig.
Mitt liv är på gång att bli riktigt spännande just nu.

Lördagens dagens...

Fredrik och jag var inbjudna till att avnjuta lite god mat och härlig dryck hos Mackan och Sabine i lördags.
Vi fixade iordning oss och skulle precis bege oss när Fredrik räcker mig sitt vax och säger:


- Kan du ta med den här i din väska så fixar jag håret hos Mackan.
- Men...kan du inte låna hårstyling av Mackan?


Jag fick en konstig blick av Fredrik och så började han garva.
Varför?

Det här är Mackan:



Att tänka före att tala är mer underskattat än det förtjänar.

Dessa kvartar hit och dit...

I vårt hem finns det en tendens att uttrycket "Jag ska bara ta en kvart" används lite för ofta.
Och dessutom är vi aldrig ärliga när vi säger det heller, för kvartarna är aldrig kvartar, de blir alltid till minst en timme.

Nu kvartar sig herr Karlsson inne i bingen... det har han gjort i över en timme.

Vi kanske är björnar och inte människor?

Somliga går med trasiga skor

Säg vad beror det på?



Kanske att herrn i huset måste klippa sina tånaglar på en mer regelbunden basis?

Dagens...

...värsta:

Är korvstoppningen jag blivit utsatt för idag. Under ett fyra timmars pass har jag genomlidit diverse otäckheter i ämnet "hur man inte ska hålla i föreläsning".
Idag har jag varit på hygienutbildning (nej, utbildningen beror inte på att jag inte duschar, snarare riktar den in sig på mitt sommarvikariat inom äldrevården. Där måste man tydligen sprita händerna). Kvinnorna som höll i utbildningen har nog aldrig tagit sig tid till att lyssna på sig själva då de malde på i ett extremt monotont läge samt tog hjälp av overheads.
Eller hjälp är nog inte rätt ord, snarare läste av sina overheads.

Så utifrån dagens värsta kan jag även dra dagens slutsats:

För tusan ge mig era overheads så kan jag läsa dom på egen hand i min egen soffa!

Istället fick jag genomlida 4 timmar på en obekväm stol
samtidigt som mina ögonlock desperat ville falla och få mig att somna.
Ett plus i kanten var dock att de serverade vatten med lime i, dessvärre i alldelles för små plastmuggar.


Förresten... kaffe är för jäkla gott!




Snart ska jag och kolla på fotbollsmatch, det är århundradets match då det är de båda bottenlagen i division 5 som möts. Nu är det fight, vem stannar kvar på sista plats och vem avancerar?

Dagens...

...projekt:

Jag hade tänkt jobba på brännan. Men med tanke på molnen får jag jobba på brädan istället.



See what I mean?

Hursomhelst gör sig både projekten bäst på la casa de lövåsavägen.

Hörs om en stund!

Dagens...

...undran:

Då våra grannar klagat på ljudnivån i lägenheten drar jag slutsatsen att det är väldigt lyhört här.
Undra om de hör våra toalettbestyr också....?

Jag har en kärleksrelation

Ja, eller egentligen har jag två. En lite äldre och en sprillans ny.

Igår såg jag på
TV4-play och hittade den nya serien Blomstertid.
Den är helt underbar! Om ni inte har sett den ännu, så gör det.

Samtidigt som serien är väldigt tragisk så glimmar det till
av lycka och ljus lite då och då.
Och även om de tre huvudpersonerna spelas av en och samma person märks det inte.
Han är så skicklig den där Peter Magnusson!

Jag har en kärleksrelation, och som de allra flesta kärleksrelationer finns det både lycka och lite olycka.
I detta fall är jag olycklig över att det enbart är 5 avsnitt
och jag har redan sett 3...

Lyckliga mig ändå att jag har två avsnitt framför mig ♥


Kenneth, Steven och Anders
.

Dagens...

...visdomsord:

Man ska inte gapa efter mer när målet redan är ganska fullt.




(Men lite synd är det att det inte blev 5-0)




Lite smått frustrerad

Det måste jag erkänna att jag är faktiskt. För jag blir så avundsjuk.

Efter en tids surfande på olika bloggar upptäcker jag något som de allra flesta bloggerskor kan njuta av, men inte jag.
Detta fenomen som jag nog ändå vill kalla det inkulderar ett klick, lyckokänslor och kanske även lite maktkänslor.

Det jag talar om är självklart all webbaserad shopping som många tjejer njuter av.

Klick... det vill jag ha. Klick... och den med... Klick.... guuuud vilken sommardröm!

Tätt efter detta följer, kolla in mina senaste shoppingfynd!

Jag är inte ett dugg avundsjuk.. närå...

Klick.. you are mine! 



Av den anledningen kan jag öppet erkänna att jag tycker om blondinbellas blogg. Den tillåter mig att låtsas att jag lever i en annan verklighet. Den tillåter mig att dagdrömma mig bort från CSN:s begränsningar gällande shopping.

Det är en tuff verklighet jag lever i. Mat på bordet, kött över disk, men inte så mycket klädshopping som jag skulle vilja.

...Suck...

Bör tilläggas...

Kollade vidare över kombinationer med fisken och alla andra horoskop och fann, ja jag vet inte till min förtjusning eller bestörtning, att mitt stjärntecken verkar vara ett ytterst svårt tecken att para ihop med något annat.

Tydligen passar inte fisken ihop med något tecken p.g.a min otroliga följsamhet, själuppoffring och känsliga sinnelag.

Det kanske inte är så hopplöst för oss iaf? Jag kommer ju inte att få det bättre någonannanstans heller....

Det är inte varje dag som man lär sig att det är dömt från början men ändå inte.

Vart ska detta sluta egentligen?

Om jag vore mer vidskeplig så skulle jag faktiskt vara rejält orolig vid det här laget.
De passar aldrig ihop. Alltid är de varandras motsatser.

Det jag talar om är våra horoskop. Mitt och Fredriks. De är alltid som natt och dag.
Ta bara dagens horoskop som exempel:

Fiskarna (mitt)
Måndagen börjar med massor av vardagspyssel och småsaker att göra.
Men kvällen har bättre glöd.

Skytten (hans)
En utmärkt måndag men kvällen kan förstöras av ett gräl om du inte varvar ner och sänker tempot.

Än så länge stämmer mitt horoskop. Jag har gjort en power point presentation till imorgon, skrivit stödanteckningar, handlat sågspån och pellets och snart ska jag ringa angående sommarjobb.
Visserligen kan man ju tolka glöd som gräl också, i sånna fall stämmer horoskopen till fullo för en gångs skull...


Var tvungen att googla våra stjärntecken också... är kanske mer vidskeplig än vad jag tro?


Hur passar skytten ihop med fiskarna? 

Skytten med Fiskarna,
har nog mycket svårt att gå ihop. En tid kan de förenas, när Skytten strävar mot samma mål som Fisken för ögonblicket söker efter. Men snart ändras deras kurser och de far ohjälpligt isär. Deras relation är hastig, förvirrande och oviss.


♣     ♣     ♣    ♣

Detta bådar verkligen inte gott enligt stjärnorna.
Vi får väl göra vårt bästa för att motbevisa.

Vad ska jag göra egentligen?

Nu blir jag besviken.
Jag loggar in på bloggen full av förväntan över att se min statistik gällande besökare.
Statistiken är nedslående...
Vad ska jag göra för att få lite besökare egentligen?



I am cracking my head in to two...

Det är lätt hänt..

.. att man liksom svävar iväg till andra platser när man sitter med datorn uppslagen och med kravet hängande över sig att komponera ihop en hemtentamen som handlar om barns läs och skrivutveckling.

Det är otroligt lätt hänt att internet och alla fröjder som finns där tar mer tid än vad nedtecknandet av meningsfulla meningar och korrekta satsbildningar gör. Vad tiden går fort när man försöker ha roligt i en tråkig situation, speciellt när man sopar det tråkiga under mattan och låter det roliga ta överhanden. Eller som i detta fall, jag gömmer mitt word-dokument med minusknappen och vips blir jag påmind om cyberrymdens alla mysterier som jag bara måste ta mig an just nu...

Det är lätt hänt att man börjar dagdrömma om hur och var min framtida arbetsplats kommer vara och om hur roligt jag kommer tycka att det är att jobba. Just i dessa stunder är det svårt att påminna mig själv om att jag måste ta mig igenom min hemtenta (och en mängd andra uppgifter) för att verkligen komma till mitt slutmål. Det är ju så otroligt mycket lättare att fortsätta sväva iväg och låta mitt word-dokument förbli orört ytterligare en tid till.

Det är lätt hänt. Men det är svårförändrat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg