Åh! Carl Calle Balle Karlsson Andersson!!!!
Snälla Calle, SLUTA gnaga på trägrinden! Hur många gånger har jag inte sagt åt dig att en liten kanin som du inte mår bra av att ha hela magsäcken full av träflisor? Du vet mycket väl om att där ska det inte finnas annat än pellets, hö och vatten.
Och Calle-gullet, snälla kan du försöka förstå att när jag pratar högt med dig och klappar i händerna, eller i extrema fall, precis som i detta nu, stampar med fötterna i marken och skramlar med nycklar, kan du då sluta att gnaga sönder trägrinden?
Du som har så stora och ståtliga öron, jag kan bara inte förstå att du trots dina gener och anlag kan vara så otroligt döv? Hör du inte vad din mamma säger?
Så snälla fina, söta, underbara Calle Kanin. Do your mother a favour and stop the gnagande på the trägrind!
GÅ OCH ÄT LITE PELLETS!!!
Åh, Calle, kom och lägg dig platt här framför mig så att jag får klappa dig lite grand.
You are as smooth as silk, Carl.
Kärlek, kärlek, kärlek
Ett plus ett är likamed ett som är likamed kärlek
... I have got it all ...
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
I did it
Jag spelade treklangerna med vänster hand och noterna med höger. Jag har alltså lärt mig både ackordanalys och notläsning idag. Jag känner mig duktig!
De låtar jag har i läxa till nästa vecka heter: Första valsen och Andra valsen.... (fantasirikt)...
Jag trodde inte att det skulle fastna så pass lätt som det har gjort, och det är en skön känsla, när man gör så pass mycket bättre ifrån sig än vad man trodde från början.
Men jag kanske ska vara lite ödmjuk ändå, inte så kul att drabbas av hybris nu, jag har ju trots allt bara lärt mig tre noter och tre ackord....
Men jag är stolt och glad ändå! Detta är början på ett nytt och spännande äventyr tillsammans med klaviaturer och korrekta sittställningar på pianostolarna. Jag känner att jag vill vara med!
Annars har dagen varit full med sång, en väldigt massa kör har det varit idag. Kör imorse och så kör nu på kvällen också. Musik är så otroligt roligt, jag tror aldrig att jag kommer tröttna.
Jag blir så glad när jag tänker på min framtida lärar-roll. Jag har alltid velat vara den där roliga och mysiga fröken som kan ta fram gitarren eller klinka lite på pianot, den där fröken som alla barn kommer ihåg när dom blir stora just därför att hon kunde så många roliga sånger där alla fick vara med.
Jag blir glad just därför att jag är så många steg närmare den fröken som jag vill bli.
Jag vill vara hon som sitter och spelar och sjunger och skrattar och leker, och jag tror att jag klarar av det också.
"Musik är att flöda. Att vara musikalisk är att flöda".
Behöver jag säga mer?
Lycklig? Javisst!
Å, lalaaa
Jag är nu säker på att jag har valt rätt, det klingar så bra när jag tänker på mina framtida studier, jag ler till och med när jag tänker på det, och det mina vänner, har jag inte gjort på länge.
Vi är inte en stor grupp människor som går musikdidaktiken, runt tio stycken, men jag har en bra känsla för gruppen. Jag tror att vi kommer ha roligt ihop och jag är säker på att jag kommer lära mig mycket.
Eller, jag blir så illa tvungen till det, ska visst spela piano.. hehe, jag som inte ens kan läsa noter särskilt bra.
Men, det kommer lösa sig, jag får lita till min egen musikaliska gen.
Nu ska jag snart lägga mig å mysa lite med mitt gull. Han är allt bra att ha.
Värsta bra. Japp!
Jag tycker om han lika mycket som musiken.
Not är Bot
Många gånger har jag gått till kören och känt mig lite sådär,ni vet, halvtaskig och tråkig. Men aldrig har jag gått från kören med samma tradiga känslor, det är alltid med ett leende på läpparna och sköna noter i huvudet som jag svävar hemåt. Det är så härligt att komma dit till alla glada människor som alla älskar att sjunga och det spelar ingen roll hur pass bra man är, man är alltid välkommen och man känner sig alltid välkommen.
Så om du känner att du vill ta del av en varm, sprudlande, skrattande och framförallt sjungande skara människor, masa dig ner till Brygghuset och sjung dig varm och glad! Du är högst välkommen!
För övrigt väntar jag lite också. Jag väntar på lite sällskap. Väntar mig lite bejbi-love.
Fråga
Om inte, vad gör jag för fel?
Om det är så, varför?
Jag kom in
Gud vad skönt tänker jag nu, helt underbart att tänka på det. Nu behöver jag inte oroa mig mer.
Jag har nämligen kommit in på musikdidaktiken och imorgon drar allt igång för min del, det ska bli så otroligt spännande att börja plugga igen.
För allra första gången sen jag började plugga för ett år sen känner jag mig glad och uppriktigt intresserad.
Nu har jag äntligen hittat rätt!....... hoppas jag.....
Nej, men jag är näst intill säker på att jag har gjort ett val som jag inte kommer att ångra.
Det känns kort och gott SKIT BRA!
Well, anyway, nu i helgen var jag på min livs första möhippa, den tog sig plats i Oskarshamn och det var jag, tre trevliga tjejer och så bruden, förstås!
Den var på ett ungefär vad jag hade förväntat mig att en möhippa skulle vara, kanske lite mer städad än vad jag först trott, men det är kanske inte alla som uppskattar att skena runt på stan i orange storblommig klänning med rosa badrock, gröna gummistövlar och papiljotter i håret?
Det var en rolig dag och kväll och, hmmm, ja natt med, men kanske att det var lite allt för väl tilltaget när det kom till drickat för min del... kände mig lite sleten... kanske till och med lite överkörd när jag förstod att jag inte kunde dricka i samma mått mätt som de lite äldre tjejerna som var med mig...
Men, som jag säger när jag kommer i situationer där jag känner mig lite klämd... "Man kan ju inte vara bäst på allt"...
För att följa upp den här bröllopstrenden lite, jag har blivit anlitad!
Anlitad? tänker kanske du nu.. Anlitad till vaddå?
Jojomensan, det är så här.. Sätt dig tillrätta och fäst nu blicken noga på skärmen och läs bara vidare så ska du snart få reda på det.
(Om du inte känner en nyfikenhet angående min anlitning kan du bara hoppa över denna delen och gå vidare)
Här kommer det!
Jag ska sjunga på Ulrikas och Peters bröllop den 22 september.
Det är två helt underbara låtar som jag hoppas kunna leverera i ett skick som inte anses vara fult eller falskt eller något annat negativt.
De låtar jag ska sjunga är:
Sonja Alden - Du är allt
Elin Sigvardsson - Lyckorus
And as I said, they are to die for, eller kanske snarare i detta fallet, att gifta sig till.
Jag är hur som helst glad för att frågan dök upp, så får jag bara hoppas på att brudparet vid senare tillfälle är lika glada att de frågade...
Nej men ojsan, solen har visst börjat skina ute, helt otroligt!
Det är ju ganska passande när jag nu snart ska iväg för att träna. Riktigt skönt det med!
Å vad livet känns härligt att leva just nu, jag vill inte ha det på något annat sätt än så här.
Det är nästan lite oförskämt hur pass bra och lycklig jag känner mig nu.
Eller, vid vidare eftertanke, nej, det är det inte.
Jag förtjänar det! Det gör jag verkligen och jag unnar mig det också.
Så, nu ska jag oooooza in mig i mitt lyckodelirium och bara låta mig vara där.
Du är självfallet välkommen att joina.
Over and soon to be back.