MeMeMe

Mina fötter är som isbitar och fingrarna likaså som för övrigt börjar anta en kloliknande form.
Rumpan känns söndersitten trots mycket sittunderlag och benen är lika oanvända som en sprillans ny disktrasa.
Ögonen är hängiga, ryggen värker, munnen vill inget annat än sucka och hjärnan känns lika urkramad som ett söndertorkat russin.
Min kropp och själ befinner sig helt enkelt inte i sitt esse just nu.
Kan det bero på att jag de senaste tio timmarna har ägnat mig åt det fantastiskt roliga och givande arbetet med att skriva det toppenhärliga, supernajsiga uppsatsen som ska in på söndag?
Mycket troligt!
Jag känner mig sönderarbetat, jag kan ju inte ens skriva det här inlägget utan att korrekturläsa varje mening, korrekt satsbildning har aldrig varit min starka sida och definitivt inte här.... GAH!



Men, då jag har jobbat så flitigt så är jag säker på att jag inte behöver sitta längre än till fredag med mitt kära skötebarn, som för tillfället ligger och vilar tryggt i portföljen på Blackboard.
Det är skönt.

På måndag börjar prakiken. Vad roligt det känns. Jag har hamnat på en toppen förskolan i Växjö som heter Slottet.
Anledningen till att det känns så bra är att de inriktar sig på rytmik och dans där musiken är en vardaglig företeelse. Jag tror inte att det kan bli bättre faktiskt.
Jag är säker på att det blir tre spännande. roliga och väldigt givande veckor som jag har framför mig.
JA!

.....Excellent....