Snart så infaller sig tiden då vi alla höjer på hatten och säger... ja vaddå?
Imorgon är det fredag, imorgon har jag varit på VFU i 2 veckor och imorgon återstår det 2 veckor av min VFU.
Tiden går verkligen snabbt, det inser man när veckoslutet kommer.
Men det är en sån underbar känsla när fredagen sätter in.
Det begreppet, nu tar jag fredag, är nog det skönaste man kan säga på hela veckan.
Alla vet vad det innebär, alla vet vad det leder till och alla är rörande överens om att nu tar jag fredag inte är ett begrepp att ta lättvindigt på. Det är inget begrepp man ska slösa med, det ska enbart användas i rätt situation och i rätt ögonblick.
Situationen är självklart en fredag och ögonblicket infaller sig oftast när man inser att...
ja, jag har klarat av ännu en vecka och nu är min arbetskvot uppfylld, nu tar jag fredag!
Egentligen borde jag inte sitta här och skriva om fredag när det fortfarande är torsdag.
Men situationen och ögonblicket är så svidande nära att jag inte kunde låta bli.
Snart är fredag här och snart kan jag tillåta mig själv att slappna av och njuta av den kommande helgens äventyr.
Tiden går verkligen snabbt, det inser man när veckoslutet kommer.
Men det är en sån underbar känsla när fredagen sätter in.
Det begreppet, nu tar jag fredag, är nog det skönaste man kan säga på hela veckan.
Alla vet vad det innebär, alla vet vad det leder till och alla är rörande överens om att nu tar jag fredag inte är ett begrepp att ta lättvindigt på. Det är inget begrepp man ska slösa med, det ska enbart användas i rätt situation och i rätt ögonblick.
Situationen är självklart en fredag och ögonblicket infaller sig oftast när man inser att...
ja, jag har klarat av ännu en vecka och nu är min arbetskvot uppfylld, nu tar jag fredag!
Egentligen borde jag inte sitta här och skriva om fredag när det fortfarande är torsdag.
Men situationen och ögonblicket är så svidande nära att jag inte kunde låta bli.
Snart är fredag här och snart kan jag tillåta mig själv att slappna av och njuta av den kommande helgens äventyr.
Höj på hatten och känn svalkan mot skalpen, för snart är fredag här!
Dagens...
Mest roliga:
- Vad fina dina bröst är idag. säger flickan till min handledare vid mellanmålet.
Dagens sång:
Det var en gång en daggmask som hette Pelle Jöns.
Han var så rädd för skator, han var så rädd för höns.
Han var så rädd för letare och metare med burk.
Och de som satte mask på krok de kallar han för skurk.
En dag så tänkte Pelle, nu gräver jag mig ner.
En meter under marken, så syns jag inte mer.
Men metare och letare och skator och små höns,
de hittar många maskar, men inte Pelle Jöns.
- Vad fina dina bröst är idag. säger flickan till min handledare vid mellanmålet.
Dagens sång:
Det var en gång en daggmask som hette Pelle Jöns.
Han var så rädd för skator, han var så rädd för höns.
Han var så rädd för letare och metare med burk.
Och de som satte mask på krok de kallar han för skurk.
En dag så tänkte Pelle, nu gräver jag mig ner.
En meter under marken, så syns jag inte mer.
Men metare och letare och skator och små höns,
de hittar många maskar, men inte Pelle Jöns.
Denna sången utlöste många och långa diskussioner om hur det går för Pelle Jöns när metarna, letarna, skatorna och hönsen hittade så många av hans kompisar.
Barnen undrade om Pelle kände sig ensam, vilket ledde oss in på frågorna:
Hur gör man om man tar hand om en daggmask? Vad behöver en daggmask för att må bra?
Barnen kom fram till att maskar behöver gräs, täcke, kudde, kärlek och mat.
Vi myntade begreppet mask-kram under våra diskussioner.
Klart att maskar också behöver att bli kramade, speciellt när alla ens kompisar har blivit antingen uppätna eller satta på krok. Det är ett hårt liv de lever, de där daggmaskarna.
Hjälp mig, nån snälla!
Jag fattar det verkligen inte. Hur GÖR man? Hur funkar det? Jag är helt borta.
De finns överalllt, endel snyggare än andra.
Vissa är av en mer personlig karaktär, andra som ett reportage i IKEA, Vecko Revyn eller Gina Tricot.
Men en sak har de alla gemensamt, de är personliga.
De finns överalllt, endel snyggare än andra.
Vissa är av en mer personlig karaktär, andra som ett reportage i IKEA, Vecko Revyn eller Gina Tricot.
Men en sak har de alla gemensamt, de är personliga.
Hur redigerar man sin blogg? Hur ska jag göra för att få den att se ut mer som... jag?
Hjälp mig. Snälla. Jag ber.
Dagens...
lilla bus:
Jag har en hemlighet och du får inte veeeta! Na, na, na, naaaaa.
Jag har en hemlighet och du får inte veeeta! Na, na, na, naaaaa.
Det ligger nog nått i det
Det är något med min utstrålning tror jag, för jag har nämligen en tendens att liksom locka till mig barn.
Och barnen verkar gilla mig, utan att jag egentligen gör något särskilt.
Jag har nått, och det verkar barnen se.
Detta blev jag påmind om igår riktigt ordentligt när jag hängde med på Fliseryds bortamatch i Nybro.
Med på supportersidan var nämligen en liten flicka och efter matchens slut var vi näst intill som ler och långhalm.
Jag gjorde inget särskilt för att locka till mig barnets uppmärksamhet, jag väntade istället ut henne tills hon tog kontakt med mig. Efter matchens slut delade jag och tjejen på expressens fredagsbilaga och hon pekade förtjust på alla blonda och leende tjejer och ropade:
- Hon ser exakt ut som du!
Vad jag ville få sagt var inte att jag vill skryta om att jag har lätt för att få kontakt med barn, vilket gynnar mig i min övertygelse om att jag passar som förskollärare. Utan jag vill poängtera att... ja... vad är det jag menar egentligen?
Som tidigare nämnt, förmodligen... Jag har nått, och det verkar barnen se.
Och barnen verkar gilla mig, utan att jag egentligen gör något särskilt.
Jag har nått, och det verkar barnen se.
Detta blev jag påmind om igår riktigt ordentligt när jag hängde med på Fliseryds bortamatch i Nybro.
Med på supportersidan var nämligen en liten flicka och efter matchens slut var vi näst intill som ler och långhalm.
Jag gjorde inget särskilt för att locka till mig barnets uppmärksamhet, jag väntade istället ut henne tills hon tog kontakt med mig. Efter matchens slut delade jag och tjejen på expressens fredagsbilaga och hon pekade förtjust på alla blonda och leende tjejer och ropade:
- Hon ser exakt ut som du!
Vad jag ville få sagt var inte att jag vill skryta om att jag har lätt för att få kontakt med barn, vilket gynnar mig i min övertygelse om att jag passar som förskollärare. Utan jag vill poängtera att... ja... vad är det jag menar egentligen?
Som tidigare nämnt, förmodligen... Jag har nått, och det verkar barnen se.
De ser det t.o.m. i expressens fredagsbilaga.....
Funderat
Det är rätt. Att jag ens tvivlar?
Vi får ju fortfarande vara vi tillsammans varje dag.
Det är fint.
Det är så jag vill ha det.
Det är rätt. På riktigt.
Vi får ju fortfarande vara vi tillsammans varje dag.
Det är fint.
Det är så jag vill ha det.
Det är rätt. På riktigt.
Lämnar mig funderande
Tankarna går fram och tillbaka. Gör jag rätt? Om jag inte gör som jag har gjort, blir det rätt då?
Hur jag än gör så blir det ändå inte riktigt rätt. I vilken situation är det mer rätt än fel?
Jag försöker att tycka att det är jätte bra, men det tycker jag inte. Men jag försöker. Men det är svårt.
Det är jobbigt att tänka på att nästa termin kommer jag förmodligen inte att träffa 2 helt underbara människor särskilt ofta mer. Situationen ser helt annorlunda ut, och alla har vi våra egna liv som vi vill hinna med efter pluggets timmar.
Det känns jobbigt när jag är precis hemkommen från en skön kväll med mina två närmsta vänner.
Sånna växer inte på träd, och jag tror ju inte att Kalmar odlar sånna heller.
Jag är helt enkelt lite rädd. Rädd för vad som ska komma att ske.
Varför målar jag fan på väggen i förtid?
Hur jag än gör så blir det ändå inte riktigt rätt. I vilken situation är det mer rätt än fel?
Nu har jag redan gjort mitt val. Det som återstår för mig är att stå fast vid det.
Jag försöker att tycka att det är jätte bra, men det tycker jag inte. Men jag försöker. Men det är svårt.
Verkligen jätte svårt. Oerhört.
Det är jobbigt att tänka på att nästa termin kommer jag förmodligen inte att träffa 2 helt underbara människor särskilt ofta mer. Situationen ser helt annorlunda ut, och alla har vi våra egna liv som vi vill hinna med efter pluggets timmar.
Det känns jobbigt när jag är precis hemkommen från en skön kväll med mina två närmsta vänner.
Sånna växer inte på träd, och jag tror ju inte att Kalmar odlar sånna heller.
Men å andra sidan borde ju inte mitt val att börja studera i en annan stad resultera i att vi inte kommer ses igen.
Då är vi väl inte så nära vänner som jag tror att vi är.
Då är vi väl inte så nära vänner som jag tror att vi är.
Jag är helt enkelt lite rädd. Rädd för vad som ska komma att ske.
Varför målar jag fan på väggen i förtid?
Det är inte enbart därför att...
... dagens namn imorgon är fredag och att fredagar i vanlig ordning brukar framkalla härligt sköna känslor i kroppen just därför att det är fredag och veckoslut. Nej, jag har faktiskt en annan anledning som toppar det ovan nämnda.
Jag åker nämligen hem till Oskarshamn imorgon, min första VFU-vecka är avklarad (får till betydelse att jag enbart har tre veckor kvar av helgförhållande) och jag får träffa min älskling igen.
Jag kan bara skratta och vara glad för att alla dessa underbara happenings inträffar på veckans bästa dag, fredagen!
Idag har jag bjudit barnen på ännu ett spännande äventyr i lekhallen. Adam och Stina hade nämligen fått brev från sin vän kung Sinsladin som kommer från ett land långt, långt borta. Sinsladin hade slarvat bort sin magiska ring och undrade om barnen kunde hjälpa honom att hitta den igen. Självklart gjorde vi det, och till vår hjälp hade vi fått låna Sinsladins flygande matta. Vi tog en tur till djungeln där vi förvandlades till olika djur, sedan svängde vi förbi öknen när det började regna i djungeln och dansade soldansen så mycket så att solguden kikade fram.
Det visade sig att det var den där busiga solguden som tagit ringen, men vi fick snällt tillbaka den och barnen beslutade sig att rita bilder till Sinsladin som visade alla äventyr vi varit med om för att hitta ringen.
← Stina, Adam och kung Sinsladin 
← Solkungen
Jag åker nämligen hem till Oskarshamn imorgon, min första VFU-vecka är avklarad (får till betydelse att jag enbart har tre veckor kvar av helgförhållande) och jag får träffa min älskling igen.
Jag kan bara skratta och vara glad för att alla dessa underbara happenings inträffar på veckans bästa dag, fredagen!
Idag har jag bjudit barnen på ännu ett spännande äventyr i lekhallen. Adam och Stina hade nämligen fått brev från sin vän kung Sinsladin som kommer från ett land långt, långt borta. Sinsladin hade slarvat bort sin magiska ring och undrade om barnen kunde hjälpa honom att hitta den igen. Självklart gjorde vi det, och till vår hjälp hade vi fått låna Sinsladins flygande matta. Vi tog en tur till djungeln där vi förvandlades till olika djur, sedan svängde vi förbi öknen när det började regna i djungeln och dansade soldansen så mycket så att solguden kikade fram.
Det visade sig att det var den där busiga solguden som tagit ringen, men vi fick snällt tillbaka den och barnen beslutade sig att rita bilder till Sinsladin som visade alla äventyr vi varit med om för att hitta ringen.
← Stina, Adam och kung Sinsladin ← SolkungenHelt underbar dag!
Dagens...
... lost in translation:
- Vill du ha leverpastej på mackan? frågar jag.
- Näää... jag vill ha LAAAAAVAAAAAPAAASTAAAJ!
- Vill du ha leverpastej på mackan? frågar jag.
- Näää... jag vill ha LAAAAAVAAAAAPAAASTAAAJ!
Dagens...
...bästa förfrågan:
- Kan du slipa mig?
... undrar flickan som vill att jag ska klia henne på ryggen...
Adam och Stina
Adam och Stina är huvudpersonerna i mitt temaarbete som jag har med mina barn på förskolan.
Det är två björnar som kan få ditt hjärta att börja blöda, för så söta är dom. Och barnen... dom avgudar dom.
Det är så roligt att komma ut i verkligheten och testa alla idéer man har tillsammans med barnen. Och det är helt underbart att upptäcka att man älskar det man gör och sedan komma på att jag kommer att arbeta med det jag älskar.
Nu vill jag inget hellre än att bli klar med min utbildning så att jag kan börja söka jobb.
Samtidigt är jag lite orolig för just den biten. Mycket av arbetsglädjen sitter i arbetslaget, jag kan bara hoppas på att jag hamnar på en förskola med ett arbetslag som brinner för sitt yrke, som vill låta barnen ha inflytande och som vill arbeta utifrån ett lekpedagogiskt arbetssätt.
Men spännande, ja, det kommer det att bli!
Men tänk... jag kommer att vara min egen. Det kommer inte att finnas några uppgifter jag måste fokusera på för att skicka in till Universitetet och jag kommer inte att känna mig bedömd i alla situationer av en handledare.
Jag kommer vara fri!
Det är två björnar som kan få ditt hjärta att börja blöda, för så söta är dom. Och barnen... dom avgudar dom.
Det är så roligt att komma ut i verkligheten och testa alla idéer man har tillsammans med barnen. Och det är helt underbart att upptäcka att man älskar det man gör och sedan komma på att jag kommer att arbeta med det jag älskar.
Nu vill jag inget hellre än att bli klar med min utbildning så att jag kan börja söka jobb.
Samtidigt är jag lite orolig för just den biten. Mycket av arbetsglädjen sitter i arbetslaget, jag kan bara hoppas på att jag hamnar på en förskola med ett arbetslag som brinner för sitt yrke, som vill låta barnen ha inflytande och som vill arbeta utifrån ett lekpedagogiskt arbetssätt.
Men spännande, ja, det kommer det att bli!
Men tänk... jag kommer att vara min egen. Det kommer inte att finnas några uppgifter jag måste fokusera på för att skicka in till Universitetet och jag kommer inte att känna mig bedömd i alla situationer av en handledare.
Jag kommer vara fri!
Är dom inte för snuttiga?
Kalmarita....
Då var det gjort! Nu är det inskickat! The point of no return.
Mina ansökningar om studieortsbyte till Kalmar befinner sig nu i brevlådan och om exakt 55 minuter blir den lådan tömd.
Efter det är det bara en väntan på svaret om jag blir antagen eller inte som hägrar för mig.
Den här ansökan om byte kom som en blixt från klar himmel. Det är verkligen attans skit att jag blir tvingad till att byta p.g.a en töntig regel som gör att jag inte är beviljad till reducerade pendlingskort.
Men nu är det som det är... och jag får försöka vänja mig vid att gilla läget...
Eller... kanske inte gilla läget... men i alla fall acceptera det. Och helt surt är ju inte allt heller, det har ju sina fördelar om jag börjar plugga i Kalmar.
- Jag lägger mindre pengar på pendlingen
- Bussförbindelserna är betydligt bättre mellan Oskarshamn och Kalmar. Jag behöver alltså inte sitta lika mycket på bussen som jag gör nu.
- Spännande att träffa nya människor och bekanta mig vid en ny stad.
- Kanske att jag kan ha min VFU på hemmaplan.
Men... min förhoppning är ju ändå att jag inte kommer att förlora dem bara för att jag pluggar på annan ort.
Så.. till nästa termin kanske jag går under beteckningen.... Kalmarita!
Vi ses!
Jag blir lite rädd
Varför tittar jag på det där programet egentligen? Jag blir ju så fruktansvärt nojig....
Det första jag gjorde efter programets slut var att kolla upp min BMI.
Som väntat har jag inga större problem, men jag blir ändå så otroligt nojig.
Det första jag gjorde efter programets slut var att kolla upp min BMI.
Som väntat har jag inga större problem, men jag blir ändå så otroligt nojig.
Som Skipper skulle säga om Colan.... SKIP IT!
(men som jag skulle säga... ja... men bara måndag till fredag)
Jag är ingen supermänniska som Anna Skipper.
Jag dricker cola och jag äter hamburgare och kolhydrater.
....men med relativ måtta....
Nu till mitt andra favoritmatprogram..... GORDON RAMSEY!
So... Fuck Off!
(men som jag skulle säga... ja... men bara måndag till fredag)
Jag är ingen supermänniska som Anna Skipper.
Jag dricker cola och jag äter hamburgare och kolhydrater.
....men med relativ måtta....
Nu till mitt andra favoritmatprogram..... GORDON RAMSEY!
So... Fuck Off!
Nej men TJENARE!
Detta var inte igår det. Nej sannerligen inte. Men nu är jag på´t igen.
Jag har inte varit en duktig bloggerska på senaste tiden, men jag lovar att försöka skriva mer kontinuerligt denna gång.
Så, whats new kanske är på tapeten?
Den största förändringen är nog ändå att jag har flyttat till den trevliga hamnstaden Oskarshamn.
Här bor vi allesammans, jag, Fredrik och Carl. Och vi trivs :)
Jag har snart enbart 1,5 år kvar av mina studier, det känns riktigt skönt att det minskar.
Haha, nu när jag har läst mitt senaste inlägg här på bloggen känner jag av en viss desperation, det var mycket klagomål över min kommande termin. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av det.
Men, som med så mycket annat var det, kanske inte helt obefogat, men iaf inte så farligt som jag trodde att det skulle bli, då jag nu, med enbart VFU och en gruppuppgift kvar att skriva, snart är färdig med inriktningen.
Jag ger mig en fet klapp på axeln och lovar att inte vara så pessimisitisk inför nästa termin, även om det är AUO.
Nehepp, nu ska jag ta å kika lite på vad Skipper planerar att göra med sina nästa offer.
You know it, I know it, We all know it.... DU ÄR VAD DU ÄTER!
Höres och synes om, ja, iaf inte tre månader men kanske en dag eller så...
Jag har inte varit en duktig bloggerska på senaste tiden, men jag lovar att försöka skriva mer kontinuerligt denna gång.
Så, whats new kanske är på tapeten?
Den största förändringen är nog ändå att jag har flyttat till den trevliga hamnstaden Oskarshamn.
Här bor vi allesammans, jag, Fredrik och Carl. Och vi trivs :)
Jag har snart enbart 1,5 år kvar av mina studier, det känns riktigt skönt att det minskar.
Haha, nu när jag har läst mitt senaste inlägg här på bloggen känner jag av en viss desperation, det var mycket klagomål över min kommande termin. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av det.
Men, som med så mycket annat var det, kanske inte helt obefogat, men iaf inte så farligt som jag trodde att det skulle bli, då jag nu, med enbart VFU och en gruppuppgift kvar att skriva, snart är färdig med inriktningen.
Jag ger mig en fet klapp på axeln och lovar att inte vara så pessimisitisk inför nästa termin, även om det är AUO.
Nehepp, nu ska jag ta å kika lite på vad Skipper planerar att göra med sina nästa offer.
You know it, I know it, We all know it.... DU ÄR VAD DU ÄTER!
Höres och synes om, ja, iaf inte tre månader men kanske en dag eller så...
** POFF**